manipulated

jag kan nog vara den mest osmarta ibland. Nu har jag tagitpå mig fyra hästar plus jobb på lovet, jag känner mig redan död och jag jobbar andra dagen nu och har två hästar än så länge. Ikväll går jag på en till och imorgon en till. Känner väl mer att jag vill ställa upp när folk vill ha hjälp, själv hade jag förväntat mig att folk skulle ställa upp så till mig tillbaka. Därför vill jag var snäll och göra det. Hoppas att jag är inte är för snäll som vanligt och bara får gräva på botten senare. Det behöver jag verkligen inte, men jag tar en chansning!
Ibland undrar jag om jag verkligen håller på med rätt sport/yrke faktiskt. Vet inte alls vad jag vill, jo de klart jag vill hålla på med hästar, älskar djuren. Dom är ju bara för underbara, men frågan är om jag har tillräckligt med erfarenhet och kunskap? Vet inte om jag kommer klara mig på det, det är ju inget livsjobb med islandshästar direkt... Hatar att stå mitt emellan och inte veta vart man ska ta vägen. Älskar att rida, älskar att pyssla älskar att mysa med dem, men nu far tiden iväg och nu är det inte bara att leva längre utan att leva på det.
Jag kan nog ha världens bästa familj, det kan jag inte glömma. Vet inte hur jag ska kunna förklara hur underbara alla är och hur alla ställer upp för varandra och att kärleken mellan är stor. Visst finns det upp och ner gångar, det förnekar jag inte. Men trots allt så tror jag inte att det är många som har den sammanhållningen i familjen som vi har. Nu är jag slut och min hjärna också, hejdå