chelsea.

Just nu känns allt så meningslöst. Kan bara sitta och låta tårarna rinna ut, vill att dom någon gång ska ta slut. Saknar min häst, allt är inte korrekt, allt går bara upp och ner. Är dt nere blir det för mycket så jag inte vet vart jag ska ta vägen, går det upp blir jag så glad att nått går snett iallafall. Så vad jag än gör känns det som att jag aldrig duger. Inte räcker till. Hinner inte med i skolan, för att jag själv inte orkar sätta mig och börja. Just nu vill jag bara bort, ska ju hem i helgen ska bli skönt. Men ändå, när jag är hemma vill jag bara tillbaka hit. Jag vet inte riktigt vart jag står, eller vad jag vill. Så jävla mycket känslor och åsikter om allt. Jag vet inte själv vart jag ska ta vägen.
Vill bara ha lov, och typ praktik. Kan den inte komma snabbare.