torsdag 1 november 2012

Invading my mind

Du får mig att le, du får mig att må som bäst. Det finns inget annat som glädjer mig mer än du. Dock så saknar jag dig för mycket nu, så åter igen, kom hem. Så jag kan få krama om dig, finaste ängel.

söndag 14 oktober 2012

read all about it

Ja, kom på att jag inte visat eller nämnt detta. Det får mig faktiskt att må väldigt bra. Tänker tillbaka på de som jag fick göra och ingen annan, jag fick komma såhär långt. Ingen annan, och mer än stolt är jag över mig själv, oavsett vad jag gått i genom den här våren. Även fast jag stått i princip själv, så har jag kämpat för det här, det här var mitt mål, dit jag ville komma. Det är min förtjänst att det blev såhär bra, och jag bara saknar denna hästen. Ville egentligen ha henne som min egen, tror vi hade kommit långt tillsammans. Är oerhört glad över att uppfödarna iallafall är väldigt stolta och nöjda, det gör en glad iaf.
Har sökt mitt första jobb nu också, hoppas jag får det, haha. Nu ska jag i veckan lämna in mitt cv till fler ställen så får man hoppas, som jag brukar säga, man lever på hoppet. Jag vill bara kunna leva på mig själv. Men jag blir ledsen att veta att det inte kommer in något på kontot, det är liksom tomt.

Sen måste jag ju tillägga att jag också saknar att gå i skolan. Tror det lär sitta i ett tag. Sen sitter det väl i mig mer också eftersom att jag inte har något jobb och bara sitter själv hemma och inte gör något om dagarna i princip. Men hoppas det löser sig snart.
Lär nog åka hem en helg nu snart också med bilen, så man kan sätta på vinerdäck. Det har ju trots allt blivit lite snö i delar av sverige nu...

torsdag 4 oktober 2012

lyckligare nu

Jag och blika på norrlänska mästerskapen. Saknar henne faktiskt
oj då, har visst haft det lite tufft nu. ar inte hunnit blogga något alls har jag märkt. Det har iallafall hänt väldigt väldigt mycket. 
Jag har iallafall tagit mmitt körkort, klarade teori och uppkörning på första så det känn hur bra ssom helst. Mora Trafikskola har mycket begåvade trafiklärare vill jag tillägga, dom är bra.
Ganti har blivit bra också har jag fått höra så han är på g uppåt hoppas jag. 

Jag har även packat med mig mitt pack och åkt upp till Sundsvall, Sörberge. Han installerat mig med min underbara Viktor i lägenheten och det enda som fattas nu är ett jobb. Sitter förbrilt och skriver på ett cv som ska kunna fungera, men nå är det inte lätt.. vet inte hur många gånger jag har raderat och skrivit om. Fyfan vill jag säga, att få jobb är då inte enkelt iallafall. Får väl leva på hoppet, som jag brukar säga.
Jag får iallafall umgås med min bästa varje dag, och jag hoppas att det fortsätter länge. 

Har iallafall fått syner på vad som är värt något här i livet. jag har kommit in på spår som jag känner att man vet vad man ska kämpa för. Det finns saker man tror har varit viktiga och betytt något för en, men i slutändan är det bara bullshit som suttit på vägen. Vissa som jag trodde var vänner, det är nog kanske inte mina vänner längre. Inga jag ska räkna med iallafall. Bara falska. Personer som varit de utsatta kring skitsnacket och tryckts ut, visas nu vara deras bästa vänner. Fy så falskt, hoppas dom som beter sig vet vad jag menar. Nått jävla stopp får det vara. Vänder kappan efter vinden kallas det. Och samma sak med saknad, inte ens nån ide att nämna något om saknad när det bara är lögner. Blir så sjukt deprimerad av sånt. Nej nu ska jag sluta innan jag drar upp för mycket, jag lämnar allt sånt här bakom mig och ser framåt istället. Mår inte bättre av tänka på det förflutna och andras sjuka beteende. >Lycka till i livet, men på det här sättet kommer ni inte långt.

måndag 3 september 2012

i won't give up

When I look into your eyes,
It's like watching the night sky or a beautiful sunrise,
There's so much they hold and just like them old stars,
I see that you've come so far,
to be right where you are,
How old is your soul?

I won't give up on us,
even if the skies get rough.
I'm giving you all my love.
I'm still looking up.

And when you're needing your space,
to do some navigating,
I'll be here, patiently waiting,
to see what you find.

'Cause even the stars they burn,
some even fall to the earth.
We got a lot to learn.
God knows we're worth it.
No, I won't give up.

I don't want to be someone who walks away so easily.
I'm here to stay and make the difference that I can make.
Our differences, they do a lot to teach us,
how to use the tools and gifts we got,
yeah, we got a lot at stake and in the end you're still my friend.
At least we did intend for us to work.
We didn't break, we didn't burn.
We had to learn, how to bend, without the world, caving in.
I had to learn, what I've got and what I'm not and who I am.

I'm still looking up.

Well, I won't give up on us.
God knows I'm tough, he knows.
We got a lot to learn.
God knows we're worth it.



Viktor kom hem, jag saknar dig.

fredag 31 augusti 2012

love you

Har bokat in mig på intensivkursen nu i mora, allt är betalat och klart. Jag har till och med fått uppkörnings datum och teoridatum. Börjar bli lite nervös. Men hoppas det går vägen nu, det skulle underlätta så sjukt mycket. 
Har lämnat Gantí på wången nu också för ett läsår. Tyvärr så hann han bli halt det första han v art så nu blev han behandlad, så får se hur det löser sig. Mitt guld, min andra hälft är också för långt ifrån mig. Han som gjort mig glad varje morgon. Hoppas att han mår bra, min älskade häst.

Viktor har fått lägenhet nu också i sundsvall så han har fixat allt, så nu den kommande veckan ska jag bara söka jobb. Ska ligga i fullt. Hoppas jag hittar något, man får hoppas på det bästa och göra sitt bästa. Annars blir det praktik i oktober någonstans med hjälp av arbetsförmedlingen, och det vill jag helst inte. Så ica för mig går ganska bra tills man hittar något som kan vara bättre. En lön skulle inte sitta helt fel.. 

Idag så åkte Viktor iväg till turkiet i en vecka med Elias och Joel. Det är så jobbigt att vara ifrån honom så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag har aldrig känt såhär för en människa förut. Han är allt, det finns ingen bättre. Jag vill dela alt jag har och äger ed den här pojken. Han är värd guld. Jag älskar honom så otroligt mycket, och det är så jobbigt att bara tänka att han är så långt ifrån mig. Önskar jag hade kunnat följa med. Vill bara tillbringa alla minuter och sekunder jag lever med honom. Jag kan inte beskriva med alla ord i världen vad han betyder, det finns ingen bättre. Att se hans kläder ligga på mitt golv, att tänka att någon tycker om mig och ger mig kärlek, och ingen annan är helt fantastiskt och obeskrivligt. Det är min pojke och det är mig han tycker om. Saknar honom redan och det har bara gått 5 timmar sedan han åkte från mig. Hoppas han kommer få det bra där nere i värmen. Önskar att denna vecka kan gå superfort och att jag fixar det som behövs. Jag måste verkligen ligga i nu, sluttampen innan jag åker iväg. Sen är det kört. 

Viktor Lyck, min finaste
jag älskar dig

fredag 10 augusti 2012

don't wake me up

okej, jag känner väl lite såhär att jag inte riktigt vet vad jag ska göra. Jag har en fas i livet där jag står still. Antingen går det nerför eller så står det still. Aja...

Har iallafall bokat in mig på trafikskolan nu på intensivkurs i Mora. Så hoppas det här går vägen nu, annars kraschar väl allt ännu mer. Och sen har jag varit på arbetsförmedlingen, och alltså. Dom är väl fan dom värsta i världen, fyfan va jag ska söka jobb nu, skiter i vilket, bara jag slipper vara med i den där jävla förmedlingen.. usch.

Har ridit Gantí en massa nu så jag känner mig jävligt glad med mitt jobb. Det har trots allt inte gått så lång tid sen jag satte igång honom. Och nu har vi även anmält oss till gneisti open på Wången den 25-26 Augusti. Så på söndag så skjutsar Viktor upp mig och Gantí till wången så får jag rida och träna honom fram till tävlingen och sen umgås med Viktor såklart. Så hoppas det blir bra. 
Saknar ju honom så mycket nu så jag vet inte vad jag ska ta vägen. Det är svårt att vara kär..
Aja en liten uppdatering iallafall, har mycket på hjärtat men de lättar jag på nån annan dag.

lördag 21 juli 2012

someone like you

ah okej.. Fyfan va jag mår piss. Jag vet inte hur jag ska förklara men allt är så extremt invecklat och jag är redan så less på allt. Gråter en stund varje dag för att få ur de som ligger och stör. Och det går inte att hålla in dom. Och jag har så mycket känslor nu så jag vet inte vart jag ska ta vägen. 
Kändes som att jag gjorde bort mig idag också. Det var jobbigt att inte veta och att sen få veta. Pratade med Viktor i telefon och så var han inte som han brukar och jag ifrågasatte och babblar på, och fråga vad det var med honom osv. Sen förstod jag efteråt att det var något och jag anade vad. Sen frågade jag ju och fick svar att det var något, och något som är väldigt allvarligt och ledsamt. Hur känner jag mig då?! Jo jag känner mig som en idiot som är tjatande och cp som ifrågasätter allt när människan mår dåligt. Snacka om att ha dåligt samvete. Som helvete vill jag tala om. Det fick mig inte direkt att må bättre.
Nu är jag så sjukt less på att jag är så dum. Tror att jag ska hålla käften i fortsättningen, inget vettigt som kommer ur denna käft ändå. Kan skriva ut saker här på min egen blogg men ut utanför mitt hus kanske jag bara ska vara tyst.

Är så less på allt, vet inte hur många gånger jag kan säga det. Vill bara lägga mig under täcket och försvinna ett tag. Orkar inte mer nu. Det tar stopp nu. Orken tar slut och nu är det slut. Modet och viljan att komma nånstans och att göra något är borta. Vet inte vart jag ska hitta denna energi och spirit som jag behöver för att åstadkomma något. Ja nu börjar jag gråta igen. Jag känner mig så sjukt dum och är verkligen på dåligt humör igen. Är så less på tårarna. 

Allt känns också så underligt för tillfället. 
Jag vill vara den som finns där för honom, vill vara den han pratar med om allt. Vill vara tillräcklig. Bete mig ordentligt och inte vara så krävande. Jag vet att jag gör massor med fel men det är ju bara sån jag är, är så rädd att förlora allt för att jag kanske är för mycket eller att jag öppnar mig för mycket. Jag vet inte vem jag är längre. Jag är upp och ner och har ingen tråd i mitt liv längre. Den är borta. Jag har min Viktor och han betyder allt för mig, jag tror inte han vet hur mycket han betyder för mig. Det är obeskrivligt. Det är han som får mig att fortfarande kämpa, även om gnistan har slocknat helt. Önskar bara att jag hade honom närmare än vad jag har. Det är så otroligt påfrestande för min del att vara så långt ifrån, och det stör honom att jag blir som jag blir i denna situation. Jag vet att han stör sig på det men vågar inte säga något och det gör mig ännu mer deprimerad att jag vet att jag är jobbig. Men det är ju den jag är. När jag hittar någon så blir jag fast, det är så svårt att ta sig ifrån och släppa det en bit. Jag vill bara ha mer. 
Jag älskar dig Viktor och det är obeskrivliga känslor jag har för dig.